Havsöringsfiske skitåret 2020!
Trots att säsongen 2020 har kantades av covid-19 så har ändå fisket fått sig ett rejält uppsving. Själv har jag haft en av mina bättre säsonger. Mitt Sector 9ft #6 från Scott flyrods dök upp dagarna innan premiären tillsammans med Scientific anglers – volantis intermediet. En extremt trevlig kombo! Jag har sedan länge varit ett fan av Scotts spön för mitt kustfiske. Har haft både S4S och Meridian innan Sector.
Premiären började på ett bra sätt med fisk på första kastet, ingen stor fisk men, ändå skönt att spräcka nollan tidigt. Resten av dagen var relativt trög men fiskekompisen fick landat en havsöring runt 2 kg. För min del så ser jag alltid fram emot första helgen på säsongen då vi brukar bege oss till norra Bohuslän. Även detta året så gav det bra utdelning. Första kvällen så fiskade Tim, Albin och jag av en liten halvö med småbåtshamnar på varje sida.
Fisket började med att Tim får på en fisk strax över 2kg och vi andra får en del fiskar också. Precis innan det börjar mörkna så hugger det på en go fisk på min fluga. Den hoppar upp i luften och försöker skaka loss flugan. Fisken är färgad men den är rejäl. Jag ser att jag fått en knut på skjutlinan, strax nedanför klumpen och får lite panik. Jag ropar till Tim att jag behöver assistans. Han skall bara ta hem sitt kast innan han skall hjälpa mig med knuten. Då smäller det på en fisk på Tims fluga med, den är också stor. På något sätt lyckas jag trassla ut knuten samtidigt som jag håller linan sträckt mot fisken på andra sidan tafsen. När vi får landat våra fiskar kan vi se att båda havsöringarna väger 2,4kg. Sjukt kul dubbeldrill! Totalt lyckades vi lura 6 fiskar över 2kg den helgen!
I maj blev det en tur till ön där jag vuxit upp. Otaligt många fisketimmar har spenderats runt denna ö och denna korta kvällsturen skulle bjuda på något alldeles speciellt. Västsidan såg mest intressant ut den kvällen då vinden legat på där under hela dagen. Längst ner på sträckan så finns det en liten vik som är en favoritplats för mig.
Fiskade mig långsamt mot viken utan att känna nåt. Ju närmare jag kom desto hetare kändes det. Nästan framme så klev jag försiktigt ner mellan stenarna, det var flera stim med tobis över sandbottnen och en hel del märlor som simmade runt strax utanför tångkanten. Knöt på en tunn flatwing i olivegrönt och vitt och en liten kobberbasse som upphängare. Fiskade av viken noga och var förvånad att inte en enda fisk visade intresse när det fanns så mycket bytesdjur.
Men då, strax innan jag skall ge upp så händer det. Jag känner ett rejält hugg och lyfter spöt. Mothugget sitter och jag får mig en lektion av havsöringen på andra sidan linan. Kraften är brutal, fisken knycker med huvudet och rusar ut mot djupare vatten. Jag sätter emot så mycket jag vågar på min 0.28 fluorocarbontafs. Jag får upp löslinan på rullen ganska fort och kan börja trötta ut havsöringen. Det går bättre än vad jag i min nervositet kunde tänka mig.
Efter ytterligare några rusningar är den tillräckligt trött för att jag skall våga mig på att håva den. När jag ser att den glider över håvkanten och ner i nätet blir jag förbluffad över hur kraftig fisken är. Det är utan tvekan den vackraste och mest välgödda havsöring jag någonsin har fångat. Vågen i min Mcleanhåv visar 2,6 kg, efter jag lossat den lilla kopparbassen från mungipan på fisken så plockar jag fram måttbandet från min slingpack och mäter den till exakt 60cm. Inte min längsta fisk men dock den i bäst kondition. Det är inte ofta jag tar upp fisk men, denna fisken fick hänga med hem.
Varmrökt havsöring är svårslaget speciellt ihop med chips, gräddfil och ett glas bubbel. Några dagar senare gjorde jag en trevlig middag med färsk tagliatelle citronsås, den varmrökta havsöringen och riven parmesan. Sjukt gott!
Med dessa ord så har jag sammanfattat några av mina mest minnesvärda fisketurer under 2020, nu blickar jag med spänning fram emot säsongen 2021!