Var noga med utrustningen

Efter några veckors sträckbänk kommer nu tips nummer tre gällande Norgetrippen. Detta tips kan kanske få mig som "redskapshandlare" att framstå som elektrikern som inte har koll på elen hemma eller skomakarn som låter sina barn gå med trasiga skor. Men faktiskt handlar det om att inte ta utrustning på största allvar.


Fisket var suveränt denna resa. Liksom vädret...

Jag har en förkärlek till mycket lätta utrustningar när jag är i Norge och fiskar. Jag tycker allt som oftást att de flesta som åker på liknande fiske har alldeles för tunga grejer. Tunga att hantera en lång fiskedag men också för rejäla när man väl får en fisk på kroken. Man går miste om mycket av den adrenalinsprutande kampen man får med ett mjukare spö. Upp lär man alltid få fisken men en lättare utrustning men det tar givetvis längre tid. Jag har således en liten lätt utrustning som blivit min favorit. En favorit som varit med om en del och borde blivit servad för ett antal resor sedan.

Men likväl åkte den med även denna resa, trots att jag redan förra resan märkte att bromsen fungerade mycket märkligt. Min tveksamhet till utrustningens tillförlitlighet gjorde att den fick följa med ned till båten varje gång men förblev oanvänd hela veckan, ända tills fiskeresans sista timma. Först då hängde jag på en jigg och firade ned det hela, ville i alla fall känna lite på utrustningen tänkte jag. Den är ju så skön...Och vad händer??? Givetvis får jag ett sånt jävl...hugg så att jag är övertygad om att jag just exakt då fått mitt livs fisk på kroken.

Mina normalt tveksamma fiskevänner blev galet exalterade (det betyder inte lite då vi har som sport att inte bli imponerade av varandras firrar). Efter första rusningen så blev jag varse om att detta fick jag lösa med broms och utan vevfunktion eller möjlighet att veva men ingen broms överhuvudtaget. Efter några rusningar och en tumme helt utan skinn så tackade givetvis denna monsterflundra för sig.


Detta är Pers flundra på väg upp. Men jag lovar att min var jättemycket större. Vad än Per säger.

I min värld så var givetvis denna fisk lätt över 100kg, och den växer fortfarande i min skalle så när den är "fullvuxen" så vete fasen vad den kommer att väga. Jag var helt tagen av min egen dumhet. Hade jag inte hundratals gånger förklarat för kunder och vänner vikten av att ha koll på detaljerna. Man vet aldrig när det smäller på...Jo ja tackar ja... Så kära vänner lär av andras mistag, var noga med utrustningen och lämna inget åt slumpen. Ni kan få ert livs fisk när ni som minst anar det.


En inte direkt nöjd fiskare.