En något fördröjd rapport från då jag besökte Dragsö camping i Blekinge, ett mecka för gäddfiskaren. För tre år sedan så besökte jag Blekinges kust i jakt på flug-gäddor på grundt vatten till fots. En trevlig resa med sena kvällar och utebliven fångst, således en riktig skitresa fiskemässigt. Sedan dess har tankarna på en comeback hela tiden funnits kvar i bakhuvudet men tentor, jobb och andra dåliga ursäkter har gjort att jag och min fiskevän Tomas inte tagit oss iväg. Denna gång planerades det i någorlunda god tid, såpass att jag nästan hann binda en fluga och nästan få ett bra pris på en tågbiljett ner till Lund där jag skulle bli hämtad.
Jag gjorde naturligtvis som jag alltid gör och började dagen med fem koppar Zoega skånerost på tom mage. Inga missöden längs vägen denna gång, sist jag besökte Tomas så lyckades jag förstöra min telefon då jag sprang till bussen och väskan studsade mot fickan jag hade mobilen i självfallet berodde detta på att jag var ute i sista sekund. Väl framme på Dragsö camping så förundras jag över hur välorganiserat allt är! Prydliga stugor med bra parkering och stabil personal.
Jag har bott på ett flertal campingar i Norge och min far har myntat uttrycket "Norsk standard" dvs runda kastruller, 3 knivar och 2 gafflar i en stuga för fyra personer, men här var det annorlunda. Strax efter att vi tagit stugan i besittning så kommer vår guide Daniel Wickman in till oss. Sjökortet åker fram och vi får en generös portion tips på var vi kan fiska vid olika vindförhållanden och vart han tror vi bör lägga fokus på de kommande dagarna.
Dagen efter skulle han vara med oss ute i båten och guida oss under fyra timmar men självfallet kunde vi inte hålla oss från en kvällstur på egen hand. En stabil och stryktålig båt med en 30hk motor med tillhörande plotter tilldelades oss. Det blev en grymt fin kväll där vi för mig fiskade aningen oortodoxt då vi fann gäddan på läsidan utav en liten ö. Roligast var min lilla gädda som högg tre gånger i ytan men bäst var Tomas fina fisk.
Måndag
Uppställning klockan 9 utanför sjöboden där Daniel väntar. Vi lastar båten och rör oss mot en lovande vik en bra bit västerut. Mulet väder med duggregn och en lätt bris känns bra och det dröjer inte länge förens första gäddorna är landade. De är små men det känns alltid bra då dagen börjar med att det nappar lite. Mycket behagligt att fiska med guide som berättar anektdoter om fiskepass, roliga händelser och som ser till att man hela tiden har bra drifter och visar nya spots.
Klockan 13 är vi tillbaka vid campingen och tackar Daniel för en lärorik förmiddag. Efter lunch så ringer Kong mig, han är den tredje personen i sällskapet som på grund utav 40 års kalas på lördagen och betongkeps på söndagen inte lyckats med att infinna sig förens på måndag eftermiddag. Som vanligt så förklarade han det hela med sin standardfras "jag måste bli människa" vilket innefattar ritualer med starkt kaffe, kinakäk och titta på tennis på telefonen. Vi sticker ut igen och prövar några av de platser vi varit på under förmiddagen och landar ett gäng mindre gäddor. Självfallet avslutas kvällen med att alla sitter i ludna underställ med en öl och meckar med grejorna.
Tisdag:
Morgon = Svart kaffe!
Glädjande nog är det ingen i sällskapet som besudlar sitt kaffe med socker eller mjölk vilket jag kan tycka är oerhört provocerande, jag gläds åt att alla njuter av Zoega skånerost så som det är tänkt och inte behandlar det som blandsaft. Ut i båten och vi återvänder till gårdagens första spot. Det fina vädret uppskattas av Kong som är en soldyrkare, personligen är jag inte lika nöjd, Tomas tycks vara likgiltig. Då vi nästan är framme efter den 25 minuter långa båtresan så kommer vi på att vi kanske borde kolla hur mycket bensin vi har kvar, AJDÅ! det var inte mycket. Vi lyckas ta oss till några bryggor tillhörande en båtklubb, vi lägger till och går upp mot klubbhuset bara för konstatera att ingen finns där. Jag & Kong väljer att inta en passiv roll och jag låter mig inspireras utav Kong och vi lägger oss på bryggan och dyrkar solen, Tomas är mer lösningsorienterad och ställer sig vid vägen för att få någon bil att stanna. Jag delger han mina bästa liftar knep, och det är inga inga dåliga knep kan jag lova. Då jag har grav tidsdyslexi och är stundtals lite rörig så har jag missat ett par tusen bussar, någon enstaka båt, ett gäng tåg och dvs andra farkoster. Från årkurs 8 fram tills att jag gick ut gymnasiet så liftade jag till skolan 3-4 gånger i veckan, så att få en bil att stanna är jag grym på. Här kommer tipsen.
1: Ta 3 steg mitt ut i vägen då bilen är ca 200 meter bort sträck ut handen och håll upp tummen, stig sedan tillbaka till säkerheten vid vägens kant, nu har bilen uppmärksammat din nävaro.
2: Sympati/Empati det gäller att få bilisten att känna för dig, känna med dig och framförallt få dåligt samvete om de bara åker förbi. Att ge människor dåligt samvete är ett oerhört kraftfullt verktyg för att få som du vill i livet. Då detta är en form av härskarteknik så uppmanar jag er att använda denna manipulering ansvarsfullt.
3: Nu då chaufören uppmärksammat dig fortsätter du att hålla ut armen med tummen upp, om vädret är fint så se glad och snygg ut men inget duckface kom ihåg att du vill lifta inte ligga.
4: Klä av dig! I Jämtland där jag gick i skolan är det ofta kallt, på vintrarna tog jag alltid av mig så jag stod och frös i t-shirt. Här gäller fingertopps känsla! Ta inte av för mycket du vill att chaufören ska förstå att du vill lifta, inte något annat. Kommer det typ en bil i halvtimmen så kanske du ska behålla kläderna på. Jag kunde till och med ställa mig och gnida mina händer om armarna för att visa att jag frös, eller hoppa på stället.
5: Bilen stannar, du gör entré och chaufören frågar "vart ska du?" Håll tummarna att de ska dit du ska, ska det inte dit? Då plockar du fram all charm du har och ser till att få komma dit. Är du inte charmig? Då är det bättre att återigen ge chaufören dåligt samvete.
6: Bonus! Du träffar ofta rätt roliga och trevliga folk men Ibland hamnar du med någon som vill läxa upp dig. Det fanns en advokat som bodde någonstans i närheten av min by som till slut hade plockat upp mig tre eller kanske fyra gånger under loppet av en termin, sista gången sa han "Nu får du ju skärpa dig" sen körde han mig till dörren på skolan och jag skärpte mig aldrig.
Låt oss återgå till vårat bensinstopp, nu gick Tomas upp med stort självförtroende till vägen och vifttade inte med tummen upp utan med den tomma bensindunken. Bil efter bil far förbi och Tomas anklagar bilisterna för att vara alla möjliga otrevligheter, till slut stannar en bil till en byggfirma och Tomas utbrister "tacka för att vi har byggarbetare" mannen i bilen skulle åt "fel" håll, dvs motsatt väg till närmsta mack och gav oss förslaget att ställa oss på andra sidan vägen och försöka få lift där eftersom bilarna som körde åt det hållet åker förbi en mack en liten bit bort.
Sagt och gjort, på andra sidan vägen kör bil efter bil förbi till slut saktar en bil in men som sedan kör vidare, enormt provocerande! Men en liten stund senare kommer han tillbaka, killen åkte alltså och vände någon kilometer bort. På trevande svenska förklarar han att han kör ut mat till äldreboende i närheten men att han ska tillbaka om en liten stund och då kan han köra Tomas till macken, vilken hjälte! Köra två omvägar för att hjälpa några klantiga flugfiskare.
Kong utbrister "Habibi räddar oss" Habibi betyder förenklat "min älskade" på Arabiska se: https://sv.wiktionary.org/wiki/habibi Lite slarvigt utryckt kan tyckas då vi ej vet var mannen kom ifrån, och det spelar ingen roll var man kommer ifrån, det är hur man är som person som räknas och denna man räddade oss ur våran knipa samtidigt som han kör ut käk till våra äldre en 10 poängare i vänlighet. Vi ville på alla sätt visa våran tacksamhet men hade inga kontanter, vår ända "valuta" var gäddflugor, Tomas försöker förtvivlat förklara att vi inte har några stålar och frågar om mannen fiskar, YES!
Han erbjuds gäddflugor som tack för sin insats men han avböjer artight och säger "Gädda? jag är inte intreserad" det visade sig att abborre var hans favorit och det verkade dessutom som han fiskade med fluga. Här stod vi två norrläningar, en kines , en man från mellanöstern och en full bensindunk och alla fiskar vi fluga, sportfiske förenar, inkluderar och integrerar det är något jag tydligt ser i mitt jobb i butiken vilket är enormt roligt. Vi tackar återigen våran räddare och far ut med båten.
Solen steker och det är nästan vindstilla, det är med småförhoppningar jag fortsätter fiska. Kong tycks vara ännu mer energisk än tidigare och låter sig inte tapa modet, med stor entusiasm kastar han ut sin fluga mot vassen och lyckas reta upp den ena mini-gäddan efter den andra, sällan eller aldrig har jag sett någon så fantastiskt glad över en gädda i storlek med korkhandaget på spöet. Jag inser också att det är Kong som dragit vinstlotten här i livet, alltid förnöjd även över det lilla. Resten av dagen är trevlig men känns mest som att bra tillfälle för rekognisering av nya platser för morgondagens fiske. Kvällen bestod av det näst bästa efter fiske, dvs prata fiske, mecka med fiskeprylar, sprida ut fiskeprylar och ta 1 eller flera bärs. Fortsättning följer, i del två pratas arkitektur och fiske i mystiska "Death Bay"...
Text & Foto: Martin "Punkarn" Karlsson