Kakor (cookies) hjälper oss att tillhandahålla våra tjänster. Genom att använda våra tjänster accepterar du att vi behöver använda cookies.
Din varukorg är tom.
Foto: JK-Fotografie-Design-shutterstock.com / Rovdriften efter strömming i Östersjön måste stoppas.
Fisket ska ske enligt de kvoter som fastställs, men granskande journalistik har visat omfattande felrapporteringar i det storskaliga fisket. Kontrollerna är uppenbart bristfälliga och ingen verkar ha koll på bifångster av torsk, lax och andra arter. Forskare rapporterar med oro att bestånden inte klarar fisketrycket. Landshövdingarna i Skåne, Blekinge och Kalmar län föreslår ett stopp för storskaligt foderfiske.
I överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är hållbart fiske och biologisk mångfald viktiga områden. Återkommande i även myndigheternas styrdokument lyfts hållbarhet och en levande kust fram.
Allt annat än hållbart fiske
Vår gemensamma uppfattning är att det rådande pelagiska industrifisket i Östersjön och Bottenhavet omöjligen kan kallas hållbart. Att strömmingen tas av industritrålare och processas till fiskmjöl och olja kan inte vara något annat än ett systemfel. Vid ett enda tillfälle kan de största båtarna landa över 1 000 ton. Det är mer än vad det samlade kustfisket fångar med skötar på ett år.
Rättigheterna bör omedelbart dras in för ägare till de fartyg som systematiskt felrapporterat sina fångster.
Samtidigt efterfrågar konsumenter lokalt fångad fisk och marknaden har potential att växa. Mathantverk utgörs av lokala råvaror som förädlas i liten skala. Strömming och annan lokalt fångad fisk är en viktig sådan resurs. Men utan inlagd sill, sotare och böckling måste skärgårdsgäster välja fisk som färdats betydligt längre än gästerna själva.
Våra kuster skulle kunna utgöra bas för fiskebaserad turismnäring. Det är en av myndigheterna utpekad framtidsbransch med stor potential, inte minst på landsbygden. Idag växer näringen främst i inlandet och inte i skärgårdarna som fisketuristiskt är helt unika områden.
Basfödan för rovfiskar försvinner
Parallellt med att det storskaliga industrifisket utvecklats har enorma ekosystemförändringar skett längs kusten. Vi vet i dag att rovfiskens strukturerande effekt på kustekosystemet är lika stark som övergödningens. Vanligtvis är strömmingen motorn i systemet och det som kustfiskbestånden till stor del lever på. I dag är strömmingen ersatt av storspigg längs ostkusten, med förödande effekter som följd.
Regeringen måste nu ta ett helhetsgrepp om en ekosystembaserad förvaltning av våra gemensamma fiskresurser.
Fiskresursen bör i första hand nyttjas för ett småskaligt yrkesfiske, fritids- och sportfiske och som en bas för uthållig landsbygdsutveckling.
Fångsterna felrapporteras
Från Havs- och vattenmyndigheten krävs en effektivare kontroll och uppföljning av fångster och bifångster i det industriella fisket. De pelagiska rättigheterna bör omedelbart dras in för ägare till de fartyg som systematiskt felrapporterat sina fångster.
De negativa följderna på vetenskaplig rådgivning och ekosystem av det senaste decenniets felrapporteringar måste utvärderas.
För att skydda strömmingen och ekosystemen bör Sverige flytta ut trålgränsen längre ut från kusten för det storskaliga industrifisket. En annan viktig åtgärd är att införa fredning i de djupa områden till havs där strömmingen övervintrar.
En hållbar förvaltning kommer att bidra till det viktiga arbetet med att få tillbaka ett hav i balans och en levande kust och skärgård. På köpet får vi tillbaka strömmingen på kroken, i garnet och på tallriken.
Undertecknare:
Sten Frohm, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund
Bengt Larsson, Sveriges yrkesfiskares ekonomiska förening
Carl-Åke Wallin, PO Kustfiskarna Bottenhavet
PG Nilsson, Yrkesfiskare och krögare på Sturehof
Anders Jansson, Stockholms läns fiskareförbund
Björn Söderberg, Sveriges organiserade fiskeguider
Björn Wolrath, Östra Svealands fiskevattenägareförbund
Janne Olsson, Älvkarleby sportfiske
Stefan Barenfeld, Fishing in the middle of Sweden
Joakim Stenberg, Svensk sportfiskehandel